Söndagspromenad

Har gått den roligaste promenaden på länge. Det händer alltid något när man är med den där Ewelina. Hon höll nästintill på att frysa sönder, notera att det var endast 0,5 minusgrader men det blåste lite fast det gör det ju jämt här så jag är väl härdad. I vilket fall som så flippade hon ur totalt och körde någon slags jag-håller-på-att-frysa-ihjäl-dans. Halmstadbor, bli inte rädda om ni ser en smått galen mörkhårig tjej hoppa och studsa runt samtidigt som hon viftar på armarna. Hon lugnande ner sig efter ett tag som väl var och vi kunde njuta av den friska luften. Jaa, jag säger då det. Är det inte Alma som är pipig och gnällig så är det en lillasyster som är urflippad;) Skämt åt sidan så var det trots allt en mycket trevlig tur och med frostbitna kinder kunde vi njuta av varandras tillvaro.

Alma har inte varit på sitt bästa humör den senaste veckan och förklaringen ligger i att två små framtänder är påväg att kika fram där uppe. Då matvägrar man, sovvägrar och gnäller ganska mycket. Dessutom har hon kommit på att hon kan stå ÖVERALLT och hon reser sig även mot sin gåvagn och springer iväg trots att hon inte hanterar det hela så bra. Mycket som händer med den lilla fröken och då blir det lite gnälligt. Men det är en övergångsperiod och det gäller att ha tålamod så länge.

-Emma

  

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0