6 veckor kvar = vätska och influensa
I helgen var jag hos fantastiska Sara. Resan började i fredags och då började även mina krämpor på denna graviditet. Jag har i stort sett mått prima ballerina under hela graviditeten om man bortser från illamåendet och kräkningarna de första 20-25 veckorna, men de blev liksom en vardag och något som jag fick leva med. Men som sagt i fredags när jag hade gjort mig hemmastad på bussen, tyckte allt kändes himla bra och jag hade massa frukt och läsning med mig så tiden skulle gå fort, då satte det igång. Dessa kickar, eller kickar o kickar, karatesparkar mot mina högra revben. Det var allt annat än behagligt, och inte nog med det så kändes det som om smulan tog spjärn mot revbenen och tryckte sig nedåt. Vanligtvis när h*n är sådär wild and crazy så brukar jag sjunga och smeka magen men det gick ju inte på bussen bland massa människor. Men jag gjorde det bästa och tillslut somnade h*n och jag också och sen var vi helt plötsligt i stockholm.
Helgen spenderades med varandra, lagade jättegod trerätters middag på fredagen och på lördagen tog vi en lång sovmorgon och en lång frukost och sen gjorde vi stan. På lördagen kom nästa överraskning i min graviditet. VÄTSKA! Herregud som mina fötter och ben såg ut när jag klev upp, kände mig som jag vet inte vad och ville bara lägga mig ner och tjuta. Jag kommer hädanefter ha full förståelse för de patienter på jobbet som har benödem för fy sjutton. Efter ett par timmar på stan, där vi fikade och jag handlade lite kläder till syskonbarnen, så tog vi tunnelbanan hem. Nästa överraskning blev förvärkar, kom huxflux på t-banan med kallsvettningar och illamående som följd och det enda jag kunde tänka var, inte föda nu, inte föda nu. Stackars Sara! Men efter god omvårdnad, vila och frisk luft gick det över och sen kunde vi äta underbart, god indisk mat på Tre Indier. På söndagen var det dags att åka hem och resan gick bättre fram till Borås, då började smulan leva rövare igen. Tack igen Sara för en mysig helg med mycket kvalitetstid, precis vad vi behövde! Nästa gång vi ses är jag mamma, märkligt men skoj och spännande!
Fortsatte även ha förvärkar under söndagen och igår när jag vaknade var febern på topp, så jag slog en signal till barnmorskan. Nu är det VILA som gäller, samt att hålla koll på förvärkarna så de inte kommer när jag vilar. Men febern fortsätter och hostan har kommit samt värk i kroppen så nu är det väl influensa som spökar också. Ska visst inte säga att man mår så himla bra och jag njuter verkligen av att vara gravid, för pang bom så kom allt. Men med sex veckor kvar så kan det vända igen, vilket jag hoppas innerligt på.
Ha det fint där ute!
Fina Sara!
Jag har vanligtvis väldigt knubbiga fötter men här är de svullna!
Efter en dag med vila och högläge är de så normala som mina fötter kan bli.
Helgen spenderades med varandra, lagade jättegod trerätters middag på fredagen och på lördagen tog vi en lång sovmorgon och en lång frukost och sen gjorde vi stan. På lördagen kom nästa överraskning i min graviditet. VÄTSKA! Herregud som mina fötter och ben såg ut när jag klev upp, kände mig som jag vet inte vad och ville bara lägga mig ner och tjuta. Jag kommer hädanefter ha full förståelse för de patienter på jobbet som har benödem för fy sjutton. Efter ett par timmar på stan, där vi fikade och jag handlade lite kläder till syskonbarnen, så tog vi tunnelbanan hem. Nästa överraskning blev förvärkar, kom huxflux på t-banan med kallsvettningar och illamående som följd och det enda jag kunde tänka var, inte föda nu, inte föda nu. Stackars Sara! Men efter god omvårdnad, vila och frisk luft gick det över och sen kunde vi äta underbart, god indisk mat på Tre Indier. På söndagen var det dags att åka hem och resan gick bättre fram till Borås, då började smulan leva rövare igen. Tack igen Sara för en mysig helg med mycket kvalitetstid, precis vad vi behövde! Nästa gång vi ses är jag mamma, märkligt men skoj och spännande!
Fortsatte även ha förvärkar under söndagen och igår när jag vaknade var febern på topp, så jag slog en signal till barnmorskan. Nu är det VILA som gäller, samt att hålla koll på förvärkarna så de inte kommer när jag vilar. Men febern fortsätter och hostan har kommit samt värk i kroppen så nu är det väl influensa som spökar också. Ska visst inte säga att man mår så himla bra och jag njuter verkligen av att vara gravid, för pang bom så kom allt. Men med sex veckor kvar så kan det vända igen, vilket jag hoppas innerligt på.
Ha det fint där ute!
Fina Sara!
Jag har vanligtvis väldigt knubbiga fötter men här är de svullna!
Efter en dag med vila och högläge är de så normala som mina fötter kan bli.
Kommentarer
Trackback
