Känslostormar
När Alma föddes så rann tårarna mer eller mindre varje dag i ca 3 veckor. Så fort jag tittade på henne eller tittade på henne och Ted så började jag tjuta, jag kunde inte se något sorgligt på tv heller inte höra en bra ballad. Under dessa veckor spelade även hormonerna ett o annat spratt och jag svettades något kopiöst mycket kvälls- och nattetid. Saken är den att i helgen kom det tillbaka.
Känslostorm nr 2 åtta veckor efter Alma föddes. Och det hela började när vi satt i bilen påväg till lillasyster i Göteborg. Det var någon special-topplista på p3 och de spelade en massa gamla listettor, bla Brolle Jr "Det är hon". Jag körde och Ted satt i baksätet med Alma, jag hörde hur han sjöng med i låten och tittade på honom i backspegeln och då var det igång, som tårarna rann och jag började gråta något hejdlöst. Låten träffade rakt i hjärtat, LYCKA, KÄRLEK, FRAMTID!! Nu gråter jag massor igen, lyckotårar rinner nedför kinderna när jag ser på vår dotter, när jag ser på livet vi har tillsammans och tänker på framtiden. Det värsta med denna känslostorm är ju givetvis inte att man gråter titt som tätt, utan att med hormonernas berg-och-dalbana så kommer svettningarna, otroligt äckligt och jag får lätt panik på natten när jag vaknar o det är dyngsurt i sängen. Någon som känner igen sig? http://www.youtube.com/watch?v=xGWfe3OySxg
Det är inte bara känslostormen som är i farten, min amningshjärna är riktigt intensiv just nu. Och som kombination med att jag inte äter några mjölkprodukter blir det inget bra. Hjärnan behöver fett för att funka! Så nu har jag börjat med lite vanlig matlagningsgrädde och lite ost i maten, fungerar sådär för hjärnan. Jag är fortfarande väck i huvudet till och från. Men Alma mår toppen, inget kolikskrik och nu sover hon i vaggan på nätterna och i spjälsängen på dagarna, skrattar och jollrar och är hur mysig som helst. Jag vill aldrig att hon ska bliva stur. http://www.youtube.com/watch?v=VxJnk5t6o84
Våran prinsessa!
Morgonmyser och lyssnar när pappa visslar
Att fånga ett leende är inte lätt..
Kusin Milton myser med Alma, Alma är helt paralyserad
Glada kusin Melker (snart 5 månader) och Alma-kines (snart 2 månader)
Känslostorm nr 2 åtta veckor efter Alma föddes. Och det hela började när vi satt i bilen påväg till lillasyster i Göteborg. Det var någon special-topplista på p3 och de spelade en massa gamla listettor, bla Brolle Jr "Det är hon". Jag körde och Ted satt i baksätet med Alma, jag hörde hur han sjöng med i låten och tittade på honom i backspegeln och då var det igång, som tårarna rann och jag började gråta något hejdlöst. Låten träffade rakt i hjärtat, LYCKA, KÄRLEK, FRAMTID!! Nu gråter jag massor igen, lyckotårar rinner nedför kinderna när jag ser på vår dotter, när jag ser på livet vi har tillsammans och tänker på framtiden. Det värsta med denna känslostorm är ju givetvis inte att man gråter titt som tätt, utan att med hormonernas berg-och-dalbana så kommer svettningarna, otroligt äckligt och jag får lätt panik på natten när jag vaknar o det är dyngsurt i sängen. Någon som känner igen sig? http://www.youtube.com/watch?v=xGWfe3OySxg
Det är inte bara känslostormen som är i farten, min amningshjärna är riktigt intensiv just nu. Och som kombination med att jag inte äter några mjölkprodukter blir det inget bra. Hjärnan behöver fett för att funka! Så nu har jag börjat med lite vanlig matlagningsgrädde och lite ost i maten, fungerar sådär för hjärnan. Jag är fortfarande väck i huvudet till och från. Men Alma mår toppen, inget kolikskrik och nu sover hon i vaggan på nätterna och i spjälsängen på dagarna, skrattar och jollrar och är hur mysig som helst. Jag vill aldrig att hon ska bliva stur. http://www.youtube.com/watch?v=VxJnk5t6o84
Våran prinsessa!
Morgonmyser och lyssnar när pappa visslar
Att fånga ett leende är inte lätt..
Kusin Milton myser med Alma, Alma är helt paralyserad
Glada kusin Melker (snart 5 månader) och Alma-kines (snart 2 månader)
Kommentarer
Trackback
